Inget storslaget Fars Dags firande hos oss idag eftersom fadern är bortrest🤷🏻♀️ Men en liten hyllning så här på kvällskvisten kan man ju bjuda på! Jag talar för både mig och barnen och vi säger TACK till Magnus Carlson som är en riktig klippa till pappa. Snäll, trygg, rolig, okonstlad, generös, en jäkel på att laga god mat och bra på alla sätt och vis. Givetvis bortrest en hel del i jobb men när han väl är hemma är han verkligen 100% närvarande. Det känns så viktigt och tryggt för både mig och barnen. En närvarande far, det är inte alla förunnat, så TACK för det!❤️[caption id="11404"] Söderkisen som blev Jämtlänning[/caption]Att våga lämna allt och bygga nyttAtt han dessutom tyckte det var en bra idé att lämna livet i Stockholm för ett annat typ av liv i Jämtland gör ju inte saken sämre. Initiativet till att flytta var givetvis mitt eftersom det är mina hemtrakter, men han var inte sen att haka på idén. Och när vi väl bestämde oss var det inte direkt några frågetecken, det var bara att tuta och köra. Nu är han iofs mycket i Stockholm pga jobb och då kan han ju passa på att träffa kompisar och göra roliga grejer. Men ändå, han gick med på att följa min barndomsdröm om egen hästgård nära fjällen. Så igen, tack och grattis på Fars Dag!!😙Så en liten tackhälsning till pappaMin egen pappa kan jag inte tacka eller fira personligen längre. Det skulle jag göra om jag kunde, han var en fin pappa. Han gick bort för många år sedan och lämnade ett hål av saknad som alltid kommer att finnas kvar. Men hålet blir mer och mer suddigt i kanterna, mer som en avlägsen stjärna som bleknar år för år, men aldrig kommer sluta blinka. Jag har inte besökt kyrkan eller minneslunden där han begravdes under alla år han varit borta för jag känner ingen anknytning mellan det och min pappa. Min pappa finns runt omkring oss, i allt annat jag förknippar med honom. Hästlivet, fjällen, älgkött, whiskey, kepsar och countrymusik. Jag är ganska lik honom med min gungande gångstil och höga kindben och när jag kör runt i vår ganska stora bil med kepsen nertryckt i pannan och nån gubbcountrylåt på högsta volym så tänker jag på honom när han kom farande i sin vita Dodge Van, sladdade in på stallplan och skulle hjälpa till att mocka. Och med alla osannolika slumpar och märkligt pricksäkra tajming i åtanke, som ledde till att vi köpte den här gården och flyttade hit, är jag ganska säker på att han hade ett finger med i spelet att stjärnorna ställdes rätt och jag kom hem igen. Så tack för det pappa, jag är hemma nu. Grattis på Fars Dag❤️
