6 åringar alltså.. Det händer något när de passerat 6-års strecket. Det är ett konstant pågående VM i envishet och gräns testande! Jag kommer inte riktigt ihåg den här perioden från när Ella var liten. Antingen har jag förträngt eller så har jag bara dåligt minne, antagligen båda. Antalet gånger vi har sagt "sätt ner hunden" när Nina har lyft upp och börjat gå runt med valpen fast han inte vill... Oräkneliga. Men man får ha lite överseende, det händer väl antagligen en hel del i det där lilla huvudet just nu. Börjat skolan, känna sig stor och liten på samma gång, peppen i att få en valp till familjen etc etc. Och för det mesta är det ju världens gulligaste och roligaste unge, bara väldigt envis! Julgranen åkte upp illa kvickt hemma hos oss, ett önskemål från barnen. Helt ok tycker jag, lyser upp vårt annars väldigt neutrala vardagsrum! Den är ingen vacker syn (dock väldigt hållbar!), en hundra år gammal konstgran som saknar både det ena och det andra. Barnen får pynta och fixa den med sina julgranskulor så står den där och får vara... originell, i en månad. Men nästa år får det kanske bli en riktig gran, sober, smakfull och stilfullt pyntad:) Bjussar inte på en helfigursbild, men väl en close up på sockervaddsmaskinkulan!
